Kära bröllopsgäster, högt och djupt värderade brudpar, ladies and gentlemen och alla övriga...
Vi äro alla församlade här för att tillsammans med Saara och Ben-Olof fira denna glädjens dag när de frivilligt och i vittnens närvaro lovat att älska varandra i nöd och lust.
På en dylik samling som denna är det lätt att gripas av stundens storhet och allvar, för att med tårdrypt blick längtansfullt drömma: "ack, om även jag en dag kunde finna min bättre hälft som aningslöst irrar omkring någonstans på denna livets ocean." Då gäller det att vakna upp ur denna dröm innan man drunknar i dess virvelström.
I dessa vårliga tider när kärleksbacillerna yr i luften som förgiftat pollen ser jag mig nödgad att rikta några välvalda ord till de som hittills undgått att fångas i äktenskapets snaror.

Jag står här som ställföreträdande representant för föreningen The YFS (Young & Free & Single), på svenska UFOS (Unga Fria Ogifta Skilda) och på tyska kallad Jung, frei und unschuldig. I egenskap härav ser jag det som min självpåtvingade plikt att rikta några välvalda ord till de av oss som inte växlat in på det äktenskapliga spåret uti livets spårvägstrafik, utan ännu planlöst irrar omkring blad spårvägsskenorna.

Jag tar till min vägledning två banbrytande volymer ur Puritas bibliotek "Renhet och Sanning": Hvad en Gift Kvinna bör veta av Med. Dr. Emma F. Angell Drake (1904) och Hvad en av Gift Man bör veta av Teol. Dr. Sylvanus Stall (1904).
Några axplock ur rubrikerna: Generationsorganens läge, Snörlifvets förbannelse, Friska kvinnor en sällsynthet, Rådande slapphet i moraliska begrepp, Gästfrihetens plikt, Det unga paret ruineradt, innan den första elden tändts på deras härd, Kvinnokönet har större motståndskraft och lifslängd, Insekternas fortplantning och många andra intressanta ämnen.

Så här beskriver alltså teol.dr. Sylvanus Stall den underbara makt som drager män och kvinnor till hvarandra i kärlek och förenar dem i lyckliga och helgade äktenskap.
Vore icke denna själsrörelse så stark och tvingande skulle väl näppeligen någon (man), med full kännedom om de faror och missräkningar, för hvilka han utsätter sig tillföljd af olikheter i lynnen och själsanlag, eller genom oundvikliga misstag i afseende på fysiska, intellektuella och moraliska egenskaper, vilja påtaga sig det ansvar, de bekymmer, de ökade utgifter och de vidtomfattande förpliktelser af alla de slag, som äro oskiljaktiga från det viktiga steg, som tages, då tvenne människor i nöd och lust förena sina öden för lifvet.
Och hvilken kvinna skulle väl af fri vilja påtaga sig en makas och moders mångfaldiga och ansvarsfulla plikter och pröfningar, om icke dessa känslor, dessa själsrörelser vore lika starka och tvingande hos kvinnan som hos mannen?
Allt detta tyder således på någon form av svaghetstillstånd.
Efter att skillnaden i den manliga och kvinnliga fysionomin behandlats, där det bland annat konstaterats att kvinnan är oförmögen till logiskt tänkande och man ingående behandlat faran av att använda snörliv, konstateras följande om mannens fysik:
Gud har i sin vishet gjort mannen genom särskilda fysiska egenskaper lämplig att skydda och försvara kvinnan. Hans mera oförskräckta uppsyn, hans skulderbredd, hans kraftiga muskelutveckling, allt uppenbarar för oss på det tydligaste skaparens afsikter.

Alldeles i början av boken till kvinnan kommer ett tvetydigt stycke om illusioner och realiteter:
Under den tid, som föregår äktenskapet, framställes vanligen allt, som står i samband därmed, för den unga flickan i idealiserande dager. Uppvaknandet till insikt af den stora skillnaden mellan ideal och verklighet är alltid till en viss grad smärtsamt och sätter allt det sunda förnuft, den karaktärsstyrka och den goda vilja, hvaraf en kvinna är mäktig, på ett allvarligt prof. Det rosenskimmer, hvaraf hela lifvet omstrålas under förlofningstiden, har nu gifvit vika för det klara, nyktra dagsljuset; det beror på dig själf, om dagen skall blifva grå och mulen eller solljus och varm. Kom ihåg, att du nu nått den hamn, dit din farkost, medvetet eller omedvetet, styrt sin kosa allt ifrån tidigaste barndomen. Alla dina finaste och hemligaste tankar, alla dina vackraste flickdrömmar visade ju hän till den tid, då du skulle vara kvinna, och då Någon – för dig den ende i världen – skulle komma för att vinna ditt hjärta, öfvertyga dig, att ditt lif endast i förening med hans kunde finna sin skönaste fulländning – att det hem han byggt ej vore färdigt, förrän du samtyckte att inträda däri som drottning och härskarinna, och att äfven hans lif endast kunde blifva hvad det borde, om du ville fylla det med din kärlek.